Vår Ljudmiljö

För att förstå detta med ljud så måste man förstå hur örat fungerar

Det viktigaste instrumentet du äger och har är snäckan. Den är lika liten som din lillfinger nagel och ser ut som snäckan du hittar på stranden. Inne i snäckan finns ca. 15 000 små hårceller men vi använder bara 3 400 st för att höra med, varje sådan hårcell har 10 nervtrådar knutna till sig. De första hårcellerna plockar upp de höga tonerna (diskanten), de hårcellerna som sitter längst in plockar upp de låga tonerna (basen). När man utsätts för tryck av någon form (vatten, luft eller ljud) så rör sig dessa små hårceller. Ju starkare trycket är, desto mer rör dem sig.

Att ljud påverkar oss vet de flesta redan om. Vem har inte hört om operasångerskan som krossar glaset med sin röst. Hon har hittat glasets egna frekvens (ton). Allt har en egen frekvens. Frekvens 7 påverkar vår hjärna och skulle kunna få den att explodera. Det finns även något man kallar bruna tonen. Den gör att vi skulle bli mycket bruna i byxan.

Ljudets tryck mäts i decibel (dB). Man mäter olika dB beroende på vad man skall mäta. Är det musik, mäter man dBA som innebär att man enbart mäter de skadligaste frekvenserna (diskanten). Om man skall mäta det som örat verkligen uppfattar, skulle man mäta dBC.

Det är inte så enkelt att mäta ljud som man kan tro. För det första måste man, om man skall få en exakt mätning, kunna en stor lunta med mycket tekniska beskrivningar och kunna allt om olika materials påverkan på ljudet (akustik). Decibel i sig är inte heller så enkelt. Det är inte så att 100 dB är dubbelt så starkt som 50 dB, utan det är 130 000 gånger starkare än 50 dB. Om man vill fördubbla 50 dB plussar man på 3 dB. Så var 3e decibel blir ljudtrycket som får de små hårcellerna att röra på sig dubbelt så starkt.

När och hur ljud blir skadligt för oss människor kan ingen egentligen säga. Det man dock vet är att det inte bara handlar om hur högt ett ljud är, utan också hur länge man är där och hur man mår fysiskt.

Fråga en som dyker om han eller hon dyker när han/hon är förkyld och du får svaret: ALDRIG.
En dykare dyker aldrig när han/hon är sjuk därför att de då kan få tinnitus/hörselskador och många andra skador.

De små hårcellerna i snäckan känner inte skillnad om det handlar om vattentryck, lufttryck eller ljudtryck. De känner hur starkt trycket är, hur länge du är i det trycket och hur du mår fysiskt.
Så om du är förkyld, tål du inte ljud lika mycket.
Annat påverkar också, tex om du har många i din släkt som har tinnitus eller andra hörselskador. När jag skadade mig så fick jag veta att min farfar, pappa och farmor har tinnitus. Kanske var det så att jag är känsligare för ljud än andra. Kanske var jag också förkyld den dagen jag skadade mig. Öronbarn som haft många öroninflamtioner och andra problem med öronen brukar också vara känsligare för ljud. Även din storlek på örongången påverkar. Barn kan man räkna med har känsligare hörsel än vuxna. Men de har också en större förmåga att reparera de tillfälliga skadorna som uppkommer än vad vuxna har.
Det handlar också om hur nära ljudkällan du är. Står man precis framför högtalaren på en konsert eller disco är ljudtrycket mycket högre än mitt framför scen eller mitt på dansgolvet. De små hörlurarna som du stoppar in i öronen kommer mycket närmare snäckan än de stora hörlurarna som täcker hela örat.
Vi skulle tåla mycket mer ljud än vi gör idag om vi hade mer tystnad runtomkring oss. När man vilar hörseln från ljud så orkar de små hårcellerna att reparera sig. De ställer sig helt enkelt upp igen. Så tystnaden är mer viktig än vi kan tro för att vår hörsel skall tåla de höga ljudnivåerna som är idag.

Det du kan göra och tänka på är alltså:

- Ta reda på hur det ser ut i din släkts hörselhistoria ser ut

- Kontrollera hur din barnsdoms hörselhistorik ser ut

- Tänk på att skydda dig extra och ev. undvika höga ljud när du är sjuk

- Var så långt bort från ljudkällan som möjligt

- Ta pauser i en tyst miljö och låt hörseln få vila

- Sänk din egna ljudnivå så du inte skadar dig själv och inte skadar någon annan

- Kan du inte sänka ljudnivån, använd hörselskydd som passar ditt öra och som låter dig höra det du vill höra

Pga att så många skadade sig i bullerindustrin så kom den här debatten upp om ljud och vår hörsel. Det var på 60 talet. Man skapade då en arbetsmiljölag så talade om hur högt det fick vara på en arbetsplats.Man utgick ifrån att man arbetar 8 timmar om dagen 5 dagar i veckan. Man tog fram en ljudstege som påvisar hur länge du kan vistas i olika ljudtryck innan din hörsel påverkas.

LJUDSTEGE

  • 140 dBA - Jetplansmotor direktpåverkan på din hörseln, permanent eller tillfällig
  • 120 dBA - Kan uppkomma på konserter 9 sekunder
  • 115 dB - Socialstyrelsens riktlinje angående de högsta tonerna på en konsert för vuxna 45 sekunder
  • 110 dB - inte ovanligt på disco och socialstyrselsens riktlinje angående de högsta tonerna på en familjekonsert 1 min 29 sekunder
  • 105 dB - Mobilljud 4 minuter och 4 sekunder
  • 100 dBA - Verkstadsmiljö och socialstyrselsens riktlinje angående ekvivalenta värdet (medelvärde) på en konsert för vuxna 15 minuter
  • 97 dBA - Socialstyrselsens riktlinje angående ekvivalenta värdet på en familjekonsert 30 minuter
  • 95 dBA - Kraftigt trafikerad Motorväg 47 minuter
  • 90 dBA - Socialstyrselsens riktlinjer för konserter riktat till barn under 13 år 2 timmar och 31 minuter
  • 85 dBA -Hårtork och tidigare arbetsmiljölag 8 timmar
  • 80 dBA - Nya arbetsmiljölagen tål vi i 8 timmar även om vi är känsliga för ljud
  • 60 dBA - Normal samtals ton Inte skadligt för hörseln
  • 40 dBA - Bakgrundsljud så som ventilationer Dessa ljud stressar vår kropp. Om ljudet överstiger 40 dB så måste man spänna sig för att höra. Om man spänner sig så får man huvudvärk och det i sin tur kan leda till allt från koncentrationssvårigheter till sömnproblem och utbränning.
  • 20 dBA - Naturens ljud får oss att må bra och slappna av.

Dessa tider är framtagna för en arbetsvecka och efter att ha vistats i tex 100 dB i 15 minuter bör man vila hörseln 8 timmar innan man utsätter örat för 100 dB i 15 minuter igen.

Varför sänker man inte bara ljudnivån på tex en konsert?

Orsaken till att det inte bara är att sänka ljudnivån är att så många människor är involverade när det gäller ljudet. Vi kan börja med att titta på musiker:

Föreläser jag för musiker brukar jag fråga någon sångare vad den personen säger när de gör soundcheck (ställer in ljudet innan en konsert), om sångaren inte hör sig själv. Vad han/hon då säger till ljudteknikern (som sköter mixerbordet). Jag får i 99% av fallen svaret att de ber honom öka volymen. Jag frågar: - Varför ber du inte att man skall sänka något av de andra instrumenten på scenen? och får till svar: - Öhhh, det har jag inte tänkt på. Men då är det alltid någon annan som säger: - Det är trummornas fel att ljudnivån är så hög! Visst, det är sant att det är ett akustiskt mycket kraftfullt instrument. Men jag brukar då fråga vad de tror händer med ljudtrycket om de tar några steg bort från trummsetet på scenen. Om de tror att det blir svagare eller starkare. Det fungerar inte alltid men om alla musiker alltid tänkte först att hur kan jag sänka ljudnivån istället för att alltid tänka HÖJ. Så skulle mycket vara löst. Men så kommer vi till detta med öronproppar. Jag har sett musiker använda engångsproppar som kapar alla höga toner och bara låter dig höra basen. Vad gör en musiker som inte hör?. Japp, han höjer volymen och skadar publik och ljudteknikern. Vi måste alltså lära alla musiker att inte använda öronproppar när de gör soundcheck. Att använda rätt sorts öronproppar när de sedan spelar. Men även om vi lär alla musiker detta så är inte problemet löst. För då kommer vi till ljudteknikern.

Det är oftast frivilligt att lära sig om hörseln när du utbildar dig inom ljudteknik. Och vem vill lära sig om hörseln? Och även om det är så att en del faktiskt lär sig om detta i sin utbildning så är de flesta ljudtekniker som arbetar ute på fältet inte utbildade. Det är teknik och musikintresserade tjejer och killar. De kan inte detta med decibel, och hörseln. Ovanpå detta så använder de ofta öronproppar när de jobbar. Såg en gång på en musiktävling en ljudtekniker som använde engångsproppar då han jobbade. Vad gör en ljudtekniker som inte hör diskanten? Jo, höjer den och skadar publik och musiker. Jag gick fram och sa till honom att inte använda öronpropparna när han jobbade. Men han blev sur på mig och sa att han inte ville ha tinnitus. vi måste alltså lära ljudtekniker om detta med ljud, hörsel och dess påverkan. Att inte använda öronproppar när de arbetar och alltid ha proppar om de är någon annanstans med höga ljud. Att varje år kontrollera sin hörsel så de inte kompenserar en hörselnedsättning genom att höja ljudet. Så om vi lär ljudteknikerna detta så borde problemet vara löst, men det är det inte, för då kommer vi till arrangörer:

Arrangörer idag sänder in rockband i kyrkor. Kyrkor är akustiskt byggda för att leda ljud. Man sänder in rockband på små krogar som akustiskt är byggda för att max ha en akustisk gitarr och sång. Musikerna och ljudteknikerna (om det finns någon) har ingen aning om hur lokalen ser ut. De har skrivit på ett kontrakt för en spelning och inser inte fören de kommer dit någon timma innan konserten, att om de börjar spela kommer de skada sig själva och sin publik. Vi måste lära arrangörer att akustiskt anpassa sina lokaler, att även få dem att inse att de inte kan ta all typ av musik till all typ av lokal. Så om vi lär arrangörerna detta så borde problemet vara löst! Men icke, för då kommer vi till all fritidsbuller,

Bio (effektljuden är så höga idag att vi riskerar att skada oss), gym, mp3 spelare, discon och allt annat buller som finns idag. Den största risken för hörselskador är inte där man själva tror. Det är större risk att man skadar sig när man minst anar det. Då när man inte vill eller ens tänker på att ta med sig öronproppar. Då när man inte själv har kontrollen över volymen.

 

Copyright © 2007 Cathrine Forsberg